- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
39

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Robinson möter ett Europeiskt farty

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och kastade till dem, drogo de det i land. Här visade
det sig, att det var en präktig, skönt fläckad leopard,
som hörde till de utmärktaste af sitt slägte.

Intagen af beundran och förvåning öfver det sätt,
pä hvilket jag dödat djuret, slogo Negrerna den ena
gängen efter den andra ihop händerna öfver hufvudet

Förskräckt af knallen, hade det andra eluret
simmande uppnätt stranden, och flydde nu med största
snabbhet till bergen, hvarifrän det hade kommit, så att jag
icke kunde urskilja till hvilket cjjurslägte det hörde.

Jag märkte snart, att negrerna visade stor lust att
uppäta leopardens kött; derföre ville jag bjuda dem det,
till bevis pä min välvilja; och då jag lät dem förstå,
att eluret tillhörde dem, blefvo de utom sig åf glädje.

De gingo genast till verket, och med tillhjelp af
ett hvasst trästycke, drogo de med sådan hastighet af
skinnet, att man icke kunnat göra det fortare med en
knif.

Mig erbjöds ett stycke af köttet, men jag afslog
det, i det jag låtsade vilja lemna dem alltsammans, men
begärde i stället att fä huden, hvilken de äfven med
största beredvillighet lemnade mig. Härförutan skänkte
de mig en ansenlig mängd af deras lifemedel, hvilka
jag emottog, ehuru jag icke visste hvaraf de bestodo.

Nu gaf jag dem tillkänna, att jag önskade mig vatr
ten, och visade dem det ena af mina vattenkärl, i det
jag vände upp och ner på det, till tecken, att det var
tomt och ånyo borde fyllas.

I ögonblicket framkommo tvänne qvinnor, hvilka
medförde ett stort lerkärl, som, efter hvad jag
förmodade, var torkadt i solen. De nedsatte det på stranden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free