Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Dagboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ond t
Jag tillhör således ieke
mer menniskoma; jag är
en eremit, en landsflykting.
Jag är värnlös och ur
stånd att möta menniskors
eller djurs anfall.
Jag har inga kläder att
skyla mig med.
Jag har ingen enda
varelse omkring mig, med
hvilken jag kan tala, eller
som kunna trösta mig.
Godt
Men jag dör icke af
hunger; jag försmäktar icke
på en ofruktbar mark.
Men jag har strandat på
en ö, der jag icke
varseblir något vilddjur, såsom
i Afrika, som kunnat skada
mig, och om jag nu blifvit
kastad dit?
Men jag lefver under
ett varmt himmelsstreck,
der jag icke skulle kunna
nytija några kläder, äfven
om jag hade dem.
Men Gud har
underbar-ligen fört fartyget nära
kusten, på det jag skulle
kunna hemta derifrån allt, som
var nödvändigt för mina
behof, eller satte mig i
stånd, att sjelf sörja för
dem, så länge jag lefver.
Häraf visar sig tydligt, att det icke ges några, om
också aldrig så olyckliga förhållanden här i verlden, i
hvilka icke förefinnes någonting positivt eller negativt
godt, hvarför man blir skyldig himmelen tacksamhet.
Och af denna min belägenhet, kanske den förfärligaste,
i hvilken en menniska kan råka, — måste man äfven
hemta den lärdom, att det alltid står i vår makt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
