- Project Runeberg -  Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr, samt tjuguåttaåriga vistande på en obebodd ö /
230

(1871) [MARC] Author: Daniel Defoe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brydde mig icke am att föra ut honom, utan föredrog
att begrafva honom i en grop inuti grottan.

Det fjugutredje &ret af mitt vistande p& ön hade nn
redan intrftdt, och jag var så van vid mitt lefhadssätt
den, att, ifall man försäkrat mig om, att ieke bli
oroad af yildame, jag geroa skulle ha gifvit ifrån mig
en skriftlig förbindelse, att der tillbringa återstoden af
mina dagar, till dess jag slutligen, lik den gamla
getabocken, skulle ha uppgifvit min sista suck inuti hålan.

Jag hade äfven förskaffat mig åtskilliga förströelser,
hvarigenom tiden gick mycket fortare, än i böljan.
Sålunda reta mina läsare, att jag hade lärt PM tala; och
han gjorde detta med en sådan förtrolighet och sade
allting så rent, att jag med största nöje hörde på honom.
Han lefde inalles tjuguaex år hos mig; hur långe han
sedan lefde, har jag ingen reda på.

I Brasilien påstår man, att dessa c(jur ofta uppnå
en ålder af hundra år. Törhända finnes det ännu
några af mina papegojor på ön, som ropa: den stackar*
JRobinson Orusoe! Jag önskar ingen Engelsman olyckan,
att landa på min ö, och der höra dem tala; men
inträffade någonting sådant, skulle man säkert tro den onde
husera der. — Min hund Tar under sexton år min trogne
och treflige säUskapare, men dog slutligen af
ålderdomssvaghet. Mina kattor förökade sig så starkt, att jag var
tvungen att göra ända på en hop af dem, på det de ieke
skulle äta upp allt hvad jag hade.

Efter de båda gamla kattornas död, flydde alla de
öfriga till skogs, sedan jag länge nog jagat och lenmat
dem utan föda, samt blefvo vilda, med undantag af
treune favoriter, hvilka jag behöll qvar hos mig. Dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ddrobinson/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free