Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 NITTONDE KAPITLET
Ett förfärligt tjut avbröt i detta ögonblick TArtagnans
och fru Bonacieux” betraktelser. Det kom från Bonacieux,
som nu märkt penningpungens försvinnande och skrek, att
han var bestulen.
»Ack, min gud», sade fru Bonacieux, »han kommer att
bringa hela kvarteret i uppror!»
Bonacieux fortfor en god stund och skrek och väsnades,
men som dylika skrik voro alltför vanliga för att väcka nå-
gon särdeles uppmärksamhet på Fossoyeursgatan och dess-
utom krämarens hus sedan någon tid tillbaka var tämligen
illa beryktat, så att Bonacieux icke såg någon människa
komma, trots allt hans skrikande, fann han slutligen för
gott att gå sin väg. Han fortfor därvid att skrika, och man
hörde hans röst försvinna åt Bacgatan till.
»Och nu, sedan han gått sin väg, är det er tur att av-
lägsna er», sade fru Bonacieux »mod bara, och framför
allt försiktighet, och kom ihåg, att ni nu tillhör endast
drottningen !»
»Drottningen och er!» utropade d’Artagnan. »Var lugn,
vackra Constance, jag skall återvända värdig hennes tack-
samhet, men skall jag även återvända värdig er kärlek?»
Den unga kvinnan svarade endast med den livliga rod-
nad, som färgade hennes kinder. Några ögonblick därefter
avlägsnade d”Artagnan sig, insvept även han i en vid kappa,
vars ena våd på kavaljersmanér var uppskörtad av den
långa värjan.
Fru de Bonacieux följde honom med en av dessa långa,
kärleksfulla blickar, som kvinnorna sända efter den man de
känna sig på väg att älska; men då han försvunnit kring
gathörnet, föll hon på knä och viskade med hopknäppta
händer:
»O, min Gud, beskydda drottningen, beskydda även mig!»
19.
FÄLTTÅGSPLANER
D’Artagnan begav sig direkt till herr de Tréville. Han
insåg, att om några ögonblick skulle kardinalen vara
underrättad om allt genom den där fördömda främlingen,
som syntes vara hans verktyg, och han tänkte med skäl,
att han icke hade ett ögonblick att förlora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
