Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon insvepte sig i sin mantel, trängde sig fram mellan
qvinnorna och icke förr stadnade, än hon kommit till
liket. Der uppgaf hon ett högt rop och nedföll med
anletet öfver den döde ynglingen, hvilken hon dock ej
badade med många tårar, emedan redan vid första
beröringen smärtan beröfvade henne, liksom förut ynglingen,
lifvet. Qvinnorna sökte imellertid intala henne tröst
och bådo henne uppstiga, ehuru de ännu icke igenkände
henne; men, då hon icke stod upp, och de ville uppresa
henne, funno de henne orörlig, och, när de likväl
upplyfte henne, insågo de på samma gång, att hon var
Salvestra och död. Gripna af dubbelt medlidande, begynte
då alla qvinnor, som der voro, ånyo att upphäfva en
ännu större jämmer. Nyheten härom spridde sig snart
bland männen utanför kyrkan och kom äfven till hennes
mans öron, som stod bland dem, och hvilken nu länge
begrät henne utan att vilja höra någon tröst eller vänligt
tilltal af någon. Sedan omtalade han för många
närvarande, hvad som om natten tilldragit sig mellan
ynglingen och hans hustru, hvaraf alla klart insågo skälet till
bådaderas död och mycket bedröfvades. Man tog derpå
den unga hustruns lik och lade det, så smyckadt, som
det brukas med döda kroppar, på samma bädd bredvid
ynglingen, hvarefter de båda, sedan hon länge blifvit
begråten, begrofvos i en och samma graf; och så förenade
döden med oupplösliga band dem, som kärleken icke
förmått i lifvet sammanföra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
