- Project Runeberg -  Mästerlotsen. Roman /
47

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ute? Men du vill inte ge mig tillfälle att rädda mig,
att resa mig! Det är hela sjukan. Du vill se mig sjunka,
gå under! Och det gör jag, om du lämnar mig ensam
här igen. Tror du jag någonsin skulle fallit för
Brinkman, om du varit hemma? Jag bara frågar, tror du
det ?»

Hon var fräck nog att sätta sig i knät på honom.

Albert dröjde med svaret. Hennes sätt att nu tala
om Brinkman förbluffade honom. Hon behandlade det
nästan som om det redan hörde till historiska
händelser, något som icke angick henne längre. Det var nu
inte alldeles Alberts mening. Han mulnade till och
sade:

»Det tror jag visst du skulle gjort.»

Det kom som en kalldusch över henne. Hon förstod,
att hon gått för långt, att hon återigen rivit ifrån sig
för vilt, för obehärskat. Hon drog genast in klorna
cch började spinna kärvänligt som en katt, där hon satt
i hans knä.

»Fy, Albert!» viskade hon. Hon kysste honom,
flätade sig intill honom så att han alldeles förlorade
förståndet. Han glömde Brinkman och alltsammans i det
förflutna och nöjde sig med vad nuet gav.

Dagen därpå gjorde Anna ett besök hos Eriks. Det
var den enklaste sak i världen att få Klara att ta hand
om Elvira. Hon såg överlycklig ut, den stackars halta,
barnlösa kvinnan. Anna tyckte rent av att Klara blev
vacker, när hon fick höra, att Elvira kunde få stanna
där ända framåt jul kanske. Denna tidrymd av nio
månaders uteslutande lycka att rå om Elvira för sig
själv, att få leka med henne och proppa henne full med
sötsaker från boden, syntes Klara oändlig. Hon måste
genast ut till Erik i handelsboden och tala om nyheten.
Han kom in och såg inte alls missbelåten ut.
Tvärtom, han lovade till och med att Elvira skulle må hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/demasterlo/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free