Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tack, tack!»
»Jag har presenter med mig till dig!» Georg såg sig
om. »Karen!» ropade han. »Vart tog du vägen ? Hitåt!»
Ett ljusblått sidenparasoll signalerade i hopen på
bryggan.
»Her! Her!» ljöd en munter flickröst på danska.
»Gud en sådan trängsel! Hjälp mig, Georg!»
Georg skrattade till. Sidenparasollet närmade sig.
Mästerlotsen såg en luftig, blekblå tyllhatt med breda
brätten och små, små skära rosor dinglande i kanten,
därunder ett soligt leende ansikte med stora, glada
ögon och vita tänder.
»Uh, ha!» sade den välväxta flickan med de glada,
ljusblå ögonen, det gulvita håret och pärltänderna, när
hon slapp loss och skyndade fram till mästerlotsen.
Hon var klädd i helt vitt. Hon såg ut som en snitsig
lustbåt, som tänkte lägga bi.
»Min fästmö», presenterade Georg. »Karen
Pals-gård — min — det är förresten onödigt — det finns
bara en som min far.»
Karen böjde huvudet och grep förtjust mästerlotsens
framräckta hand mellan sina. Hon stod och betraktade
honom en stund, mötte hans forskande blick glatt
frimodigt. Hennes ögon blevo allt mer strålande, och så
bröt hon ut:
»Jeg trodde Georg överdrev da han lovede mig den
södeste, elskligeste svigerfar i hele verden, men han
har sagt for lidt for De er jo ligefrem förtjysende!»
»Säger detsamma!» svarade mästerlotsen.
»Välkommen, förtjusande Karen!»
Därmed seglade den läckra danska lustbåten inte bara
in i mästerlotsens öppna famn utan också rätt in i hans
hjärta, som blev så varmt på en gång.
»Ähja, det kommer fler presenter, far», avbröt
Georg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
