Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren. Georg hade frufktat Eriks en smula. Karen tog
dem med storm. Henne kunde ingen stå emot.
»Svenskarna är alltid svaga för det utländska»,
kritiserade majoren, som tyckte paraduniformen
fördunklades av den sabla danskan.
Hur Jenny och gummorna sedan kunde klara av
middagen förblev en gåta både för dem själva och gästerna.
Men middagen hedrade Jenny.
De kvinnliga gästerna från Solö och Tallholmen,
som allmänt undrat över hur tokiga Jenny skulle reda
sig på mästerlotsens födelsedag och som därför
vaktade på rätternas tillagning och servering med
överdriven kritiklusta, hade ingenting att anmärka. Det
skrattades och pratades härs och tvärs. Endast Beda, som
fått plats vid sidan av en revisor från Stockholm, som
bodde på Tailholmen, föreföll tyst. Men hennes
kavaljer var icke heller språksam. Han satt långa stunder
med bekymrat ansikte och rörde läpparna som om han
talat för sig själv.
Äldsta lotsen, pastorn och Herbert Åberg höllo
svas-sande tal för födelsedagsbarnet. Det hurrades taktfast
och ordentligt. Bedas kavaljer, revisorn, som förälskat
sig i allt vad lotsfolk hette och var mer känd i
Stockholm än på Tallholmen som skald, reste sig och
exploderade utan föregående varning i en versifierad
hyllning till mästerlotsen Albert Sjöberg, som förstått att
styra så gott genom livets stormiga och svåra farled.
Revisorn blev så rörd, att han själv grät, medan han
i högstämda ordalag prisade skärens son. Det väckte
jubel och beundran. Talaren fick många kraftiga
dunk-ningar i ryggen av dem, som reste sig för en stund och
gingo fram till honom och tackade.
»Alldeles precis vad jag själv skulle velat sagt», sade
de flesta.
»Han gråter över sin dåliga vers», huttrade majorn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
