Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - Noter till första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
går ut på att bevisa, att revolutionen ej framkallades af något
behof hos folket utan genom otidiga reformförsök och de
privilegierades opposition (i det sista ligger en viss sanning). Åtskilliga
detaljupplysningar finnas hos Raudot: La France avant la
révolution, Paris 1847 och flere förtjänstfulla utredningar af förhållandena
under l’ancien régime har äfven lemnats af Loménie: Les Mirabeau.
Nouvelles études sur la societé française au XVIII siècle, Paris 1870.
Med afseende på finansernas ställning under denna tid förtjänar
i synnerhet att rådfrågas: Bailly: Histoire financière de la France,
jusqu’à 1786, Paris 1830. Schäffner har skrifvit Geschichte
der Rechtverfassung Frankreichs, Frankfurt am M. 1859, och Sybel
i Geschichte der Revolutions-Zeit, Düsseldorff 1877, samt Häusser
i Geschichte der französischen Revolution hafva lemnat goda
öfversigter öfver samhällstillståndet före revolutionen. Af samtida
framställningar har jag i synnerhet rådfrågat: Rénauldons: Traité des
droits seigneuriaux, 1765 (en hufvudkälla för kännedomen om de
feodala rättigheterna på 1700-talet); Turgots framställningar till
regeringen under hans intendentur (hvari bl. a. utredes de franska
jordbruksförhållandena), hans edikt och hans svar på
storsigillbevararen Miromesnils anmärkningar mot lagen om les corvées — alt i
hans samlade skrifter; Neckers Compte rendu, och De
l’administration des finances de France, 1785, och Arthur Youngs:
Voyages en France pendant les années 1787—9, Paris 1794. En
hufvudkälla för kännedomen om l’ancien régime utgöra slutligen:
Les cahiers des sénéchaussées et bailliages i Archives parlementaires,
se Not XI, och den under revolutionen utgifna räkenskapsboken
öfver hemliga hofutgifter, Le livre rouge, är synnerligt belysande för
hoflifvet. Att erhålla en noggrann kännedom om det gamla
Frankrikes sociala förhållanden, är emellertid, enligt hvad äfven franska
författare erkänna, ytterst svårt. Tocqueville söker orsaken härtill
i den radikala omstörtning som revolutionen åstadkom, men Chérest
anser, att orsaken härtill bör sökas i själfva det gamla
samhällstillståndet, som till stor del hvilade på obestämda och olikartade
sedvänjor, hvarför svårigheterna voro nästan lika stora för samtiden.
Häraf följer ock, att man vid hvarje skildring af det gamla
Frankrike har att ihogkomma tillvaron af en mängd undantag.
II) (Hänvisning fr. sid. 21.) Frankrike var med afseende på
saltskatten indeladt i följande områden: 1) les pays de grandes
gabelles; 2) les pays de petites gabelles, som fingo saltet för halfva
priset; 3) les pays de salines (i Ö. Frankrike), som fingo för
billigt pris taga sitt behof däraf från vissa bergverk; 4) les pays
rédimés, hvilka under Henrik IV i det närmaste friköpt sig från
denna skatt; 5) les provinces franches, några förnämligast vid
hafvet belägna provinser, som aldrig hade varit underkastade
saltskatten; samt slutligen 6) le pays de quart-bouillon, som hade egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
