Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dina komplimanger, men intet vidare.
Tillmötesgåendet bör komma från hennes sida.»
»Som min mor befaller.»
Det nedstämda, undrande tonfallet rörde
icke drottningen. Hon var vid sitt kulnaste
humör och ogillade allt och alla — icke minst
livet, som farit så orättvist och hårt fram med
hennes ungdomsdrömmar. Var det icke på
lyckoslottens spillror hennes stolthet tvangs
till ålderdomsro?
Albertina trippade sakta med sina små
livliga fötter. Fanns det rakt intet, som kunde
glädja modern? Tankarna ilade
hjälpsökande omkring. Det smala barnansiktet skiftade
beständigt uttryck från bekymmer till hopp,
villrådighet, undran — slutligen fann hon
något, som måste blidka den stränga modern:
»Jag har lärt mig ett rätt artigt stycke
utantill ur min Racine, och jag vore
övermåttan lycklig, om min goda mor ville höra
recitationen.»
»Du lärt —? Vem har förmått dig till
det?»
»Kammarherre Sten —han sade, att just de
stroferna skulle förnöja eder.»
»Sten — Sten Piper?»
Albertina såg, att moderns ansikte plötsligt
förändrades och blev nästan vackert. Det
föreföll som om hennes inre smekts av en god
och förstående hand. Och ofrivilligt
rodnade Albertina. Hon hade icke kunnat undgå att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
