Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L a u r a. (i det hon blir hönam varse’)
Bor-gia hör oss.
F1 a v i o. (ser sig tilbaka; men vänder sig
med forakt ifran honörn) Honom värdigt! —
Borg i a. (ger sig en sorgsen mine, och
närmar sig med långsamma steg.)
Laura. (afsides) Den olycklige unnar
man ej en gång ensligheten!
B or g i a. Vågar väl en vän blanda sig i et
samtal , hvars föremål så nära rörer honom ? —
Laura. Vet Ni då, Signor, hvarom vi
talte ?
Borgi a. Mit hjerta säger mig det,
Sig-nora’, __ säkert om var Camillo.
Fl a vio. (bittert) Om vår Camillo,
säger Ni ?
Borgi a. Ja Signor! En man af hans
talenter förtjenar osfridigt den saknad, jag märkt
hos hela hofvet öfver hans frånvaro. Det är
först genom förlusten man rätt lärer känna
värdet i.f den skatt man ägt — Och ges det väl
någon större skatt än cn redlig man? .—. Jag
sjelf känner i detta ögonblick alt hvad Er
tystnad säger mig. Hvem skulle också haft den
lyckan at få räknas bland hans vänner, ocll
inte sakna honom? —
Flavio. (söm fornt) Ni har rätt, Sig.
nor! —— Den som så varit hans vän som jag,
saknar honom upriktigt.
B o r g i a. Ni är visst inte den enda, Signor !
Flavio. Men jag talar blott om mig-
A 5 Bo v-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
