- Project Runeberg -  Den stora ryska revolutionen 1917 /
47

(1918) [MARC] Author: Konstantin Michajlovitj Oberutjev Translator: Alfred Jensen - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Militärkommissarie i Kiev

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måste hålla på det senare förslaget. Den verkställande
kommitténs styrelse beslöt att i sällskap med mig, som
varande militärkommissarie, fara till kommendanten för
att överlägga om saken, och dagen blev bestämd.

Jämt ett dygn efter mitt första besök hos general
Chodorovitj inträdde jag åter i hans mottagningsrum.

Jag föreställdes för generalen och föreslog honom,
att jag skulle få tillstånd att besöka kasernerna för att
klargöra förhållandena för soldaterna och officerarna
samt framhålla ögonblickets betydelse för folket och
hären.

— Låt mig få göra detta! Många av dem sväva
ännu i okunnighet och veta ej, vad de skola göra. Våra
officerare stå i det stora hela främmande för politiken
och riskera att icke kunna besvara frågor, som
otvivelaktigt hopas på dem från soldaternas sida. Och då
uppstår det missnöje. Man måste hjälpa båda parterna.

Jag betraktade min ämbetsplikt som kommissarie
icke såsom en myndighet, varigenom den eller den
frågan kunde avgöras, utan blott som en buffert, som
kunde mildra soldaternas stötar mot officerarna eller
tvärtom. Därför ville jag också direkt intränga i det
militära livet för att förebygga eventuella tråkiga
verkningar.

General Chodorovitj förstod mig icke och vägrade
att låta mig besöka kasernerna för personliga samtal.

Jag fattar det fullkomligt.

Det var ju en man, som senast i går såg i mig en
politisk förbrytare, vilken av polisen ansågs böra
deporteras till det avlägsna Sibirien som samhällsvådlig.
Senast i går hade han ju sagt åt mig, att det betyg, som
polisbyrån givit mig, var mycket ofördelaktigt, och av
mig hade han fått det svaret, att jag å min sida ej heller
kunde uttala mig smickrande om polisbyrån. Han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/denstora/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free