- Project Runeberg -  Den stora ryska revolutionen 1917 /
93

(1918) [MARC] Author: Konstantin Michajlovitj Oberutjev Translator: Alfred Jensen - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Chef för militärdistriktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tiden vägrat att ställa sig i "kamraten" Trotskijs leder?
Tiden går fort, och då flög den.

Mötet blev ståtligt.

Med något oroliga, snabba steg gick han, omgiven
av soldater och matroser, in i den f. d. kejserliga
väntsalen, där en hel mängd representanter för offentliga
organisationer och partier varmt välkomnade honom,
med uttryckande av sitt beklagande, att han blott var
på genomresa och icke kunde stanna här längre tid.

Han svarade varmt och vänligt och slöt sitt tal med
orden: Jag lyckönskar den nye chefen för trupperna,
överste Oberutjev.

Det kom så oväntat, att jag blev alldeles häpen. Ett
kraftigt hurra följde, och båda blevo vi burna på folkets
armar. Jag blev lyckligtvis snart lössläppt, men
Alexander Fedorovitj bars på karmstol in i
järnvägsvagnen. Alla ville naturligtvis se honom, och han lyftes
upp på vagnstaket, för att så många som möjligt skulle
kunna uppfånga en skymt av revolutionens ledare. Det
var en triumf och ändlösa jubelrop besvarade hans
hjärtliga ord.

Jag hade gått direkt in i kupén, ty jag skulle fara
med honom till sydvästfrontens högkvarter, och om
några ögonblick kom även Kerenskij in. Här föreföll han
trött och utpinad, och nu först kunde man märka, huru
ansträngande all denna offentliga uppmärksamhet och
hyllning måste vara för honom. På alla större stationer
under resan till Kamenets väntade folkmassor på
honom, och till och med om natten ropade man på honom.
Det hjälpte inte att han var dödstrött och behövde vila
för att lugnt kunna utföra sitt värv och styra det åt
honom anförtrodda statsskeppet. Förgäves sökte hans
följeslagare övertyga folket om att Kerenskij behövde vara
i fred. Nej, han måste visa sig och säga några ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/denstora/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free