- Project Runeberg -  Den stora ryska revolutionen 1917 /
130

(1918) [MARC] Author: Konstantin Michajlovitj Oberutjev Translator: Alfred Jensen - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. General Kornilov och hans uppror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tillsammans med Kirienko gick jag till telegrafen.
Det var omöjligt att komma fram till högkvarteret och
till den sydvästra fronten. Svårt var det ock att få
förbindelse med Petrograd, men slutligen lyckades det.
Under samtal med den politiska byrån i krigsministeriet
blev det konstaterat, att telegrammet var äkta, men
närmare detaljer fick jag ej veta.

I allt fall var det ej något tvivel om det i
telegrammet omnämnda myteriet. Det var tydligt, att general
Kornilov hade föreslagit den provisoriska regeringen
att demissionera och sänt hem trupperna för att ge
eftertryck åt sina krav.

Efter att sent på kvällen ha fått bekräftelse på
telegrammet gick jag kl. 11 till teatern, där publiken med
spänning väntade på viktiga nyheter med anledning av
mitt besök på telegrafen, och min ankomst bidades med
stor otålighet.

Jag läste upp telegrammet och gav i ett kort tal
uttryck åt min övertygelse, att den revolutionära
demokratien ej skulle tillåta några motrevolutionära
strävanden, som kunde skada friheten, från vilket håll de
än komme. Mitt förtroende till garnisonen var
ogrumlat, och ej heller var det något tvivel, att Kiev ej skulle
slå in på någon motrevolutionär väg. Ett allmänt
utbrott av entusisam blev publikens svar och visade
riktigheten i min övertygelse.

Och i själva verket röjde sig alls inga förrädiska
symptom i Kiev, och mötet bevistades av Jordanskij,
kommissarien vid den sydvästra fronten. Enär det
kunde befaras, att befälhavaren vid den sydvästra
fronten hade anslutit sig till upprorsrörelsen, beslöt
Jordanskij att resa till högkvarteret i Berditjev, icke på
järnväg, utan med automobil över Zjitomir. Han
avreste också morgonen därpå och skulle från Berditjev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denstora/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free