- Project Runeberg -  Den stora ryska revolutionen 1917 /
144

(1918) [MARC] Author: Konstantin Michajlovitj Oberutjev Translator: Alfred Jensen - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Delegerad för exekutivkommittén av bondedeputeradenas råd på konferensen i Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nu åter reste jag med diplomatpass, fullkomligt
trygg. Man må därför icke tro, att det var någon
lättnad i passformaliteterna. Långt därifrån!

Slutligen var jag ombord på en liten ångbåt, som över
älven förde mig till Haparanda. Då jag i januari
tillryggalagt samma sträcka, hade släden snabbt och lätt
glidit fram över isen en kall, men solig vinterdag. Nu
åter var det ruskigt väder på en smutsig ångbåt.

I Haparanda frapperades jag av ordningen och den
lindriga passrevisionen. På järnvägsstationen fingo vi
också genast brödkort.

Under resan genom Finland sades det oss, att vi på
en station måste skaffa oss brödkort. Vi ställde upp
oss i en lång kö och väntade på att de skulle lämnas ut.
Men det ringde tredje gången, vi måste rusa in i
vagnarna, och de flesta av oss blevo utan brödkort i
Finland. Men annorlunda var det i Sverige. När jag
första gången reste från Kristiania till Stockholm och
tåget rastade i Charlottenberg, kom man in i kupéerna
och delade ut brödkort åt passagerarna.

Från Stockholm bar det av till Malmö, en färd som
påminde mig om resan från Newyork. En passagerare på
ångbåten, norrman till nationaliteten, hade då sjungit
en visa på norska om trekungamötet i Malmö. Jag
begrep visserligen icke orden, men av åhörarnas
förtjusning och skrattsalvor kunde jag förstå, att visan måtte
ha varit mycket lustig. Och namnet Malmö inpräglade
sig i mitt minne, därför att varje strof slutade med
denna refräng.

Åter tullvisitation och passrevidering, som man nu
hade blivit van vid, och äntligen voro vi framme i
Köpenhamn efter två timmars färd över Sundet.

Trots två veckors vistelse i den danska huvudstaden
hann jag dock alls icke lära känna den, ty tiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/denstora/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free