Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Delegerad för exekutivkommittén av bondedeputeradenas råd på konferensen i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro ännu för litet utvecklade i kulturellt hänseende
och för länge kvävda av den gamla regeringen för att
med ens kunna giva folket bildning och göra det
delaktigt av verklig kultur. Och nu måste detta folk sota
för den gamla tsariska regeringens synder genom att
gjuta sitt blod i detta inbördeskrig, som dessa
revolutionära äventyrare framkallat.
Men om jag icke ser någon allvarsam fara för
frihetens och omvälvningens sak i dessa rebelliska
förlöpningar till vänster eller höger, tror jag dock, att en
mycket svår och överhängande fara hotar.
En fortsatt rättslöshet hos det ryska folket kan ej
undgå att lämna djupa spår efter sig i dess liv. Och
dessa yttringar skola länge göra sig kännbara efter
revolutionen i många avseenden.
Vanan att arbeta under tvång eller hot har också
satt märke i folkets moral och uppfattning. Om nu
träldomens bojor plötsligt lossas och Rysslands folk
hugnas med en massa rättigheter, måste detta hos olika
samhällslager naturligtvis skapa mycket olika
uppfattningar. Därav har jag riklig erfarenhet både som
militärkommissarie och militärbefälhavare.
Till mig kom var och en, som hade något på hjärtat
— den åldrige generalen och den nybakade fänriken,
soldaten från fronten, väderbiten, solbränd och
dödstrött, och den nyss inskrivne rekryten, officerare och
arbetare med hustrur, bankirer och näringsidkare. De
kommo än för privata angelägenheter, än på uppdrag
av organisationer, kommittéer och råd. Men alla —
fröken i hatt eller arbeterskan i ylleduk, snobben i
eleganta kläder eller hantverkaren i blus — hade ett och
samma krav: Giv! Alla medborgare och
medborgarinnor, som uppsökte mig, upprepade ständigt: "Vi ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
