Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sympatier, ehuru jag icke tror, att resultatet av den i
verkligheten blir så storartat som fröken tänkt sig. En
annan sak är det med ensamheten. Har fröken aldrig
tänkt att gifta sig?»
Sigrid tittade till på honom med ett så bestämt,
förskräckt frågeuttryck i ansiktet att Torsell genast ingick
i svaromål.
»Ja, jag har inte tänkt fria, min bästa fröken!»
utropade han. »Men det kanske finns friare på närmare håll?»
gäckades han och såg på henne menande.
Sigrid förstod icke. Hennes sinne var rent. Det föll
henne aldrig in att tänka på att Torsell syftade på Gustaf
Boström. Hon blev därför mer än häpen, när Torsell
fortsatte:
»Patron på Alby, till exempel?»
»Nej, vet nu häradshövdingen!» Utan att vilja det,
blev hon plötsligt ond. Han uppfångade det och slog om
i en annan ton.
»Gott, så kanske jag misstagit mig», sade han torrt.
»Alldeles uteslutet är det emellertid icke, att fröken
någon gång...»
»Jo, absolut», sade hon bestämt.
»Vilket?» frågade Torsell försmädligt.
Hon skulle velat slå honom. Där satt han och narrade
av henne alla hennes hemligheter med ett stilla grin.
Åhnej! Det skulle icke lyckas.
»Det vet jag förrästen icke», återtog hon. »Änse’n?
Om jag gifter mig? Vad då?»
»Hur går det då med Johan? Ni säger, att ni vill ta
honom till er som tröst i ensamheten. Det är mycket
vackert handlat mot er själv. Men om nu fröken något
senare, om ett eller annat år — fröken är ung ännu och
har många yttre förutsättningar — ja, om fröken då får
en annan tröst, hur går det då med Johan? Blir han icke
bara ett obehagligt påhäng, som kanske frökens blivande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
