- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
184

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

olyckligt kär i henne. Nu var hon helt annorlunda klädd,
men han hade lika stor sympati för henne ändå. Hon var
också mycket yngre och vackrare än fru Hansson. Han
hade hört vartenda ord av samtalet. Allt hade han
icke begripit, men så mycket hade han förstått, att den
pälsklädda damen vid bordet hade en stor gård och hade
kommit för att hans mor var död och att hon hade en
sparbanksbok med många pengar, som han skulle få, när
han blev stor.

Allt detta, som Johan fått höra, där han suttit stilla
inne i andra rummet icke därför att han ville lyssna utan
därför att han icke ville låta dem höra, att han var där,
hade fullständigt störtat om hela hans begreppsvärld.
Han var alls icke son till Hanssons utan till andra, som
voro döda båda två. Han var icke ens son till den
pälsklädda damen. Det var mycket underligt alltsammans.
Det var därför han såg från den ena till den andra för
att begära svar. Hade de ingenting att säga honom varför
hade de då icke låtit honom sitta där han satt? Och vad
var det de hade pratat om att han skulle välja? Han såg
bedjande på den gamla.

»Ja, kära Johan, det är så», började fru Hansson, »att
damen därborta vid bordet, fröken Bjurcrona, vill att
du...»

»Du behöver icke så långa redogörelser, mor», avbröt
Hansson.

»Jag är säker på att Johan hört allt vad vi sade. Gjorde
du inte det, Johan?»

»Jo», kom det frimodigt till svar, »men det var icke alls
därför att jag ville lyssna utan för att jag icke tordes gå,
när ni var så allvarliga härinne.»

»Det gör ingenting», avgjorde Hansson. »Du skulle
ändå fått höra det nu.» Han harklade sig och fortsatte.

»Du vet således lika bra som vi vad det gäller. Du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free