Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Han ser klen ut. Ge honom bra med mjölk och
gröt så blir han karl! Har han någon skolgång?»
»Ja, han har gått i skola i Gränna.» Det sista ordet
halkade tit i hastigheten.
»Finns det Bjurcronor i Gränna?»
»Nej, han heter Hansson — Johan Hansson efter sina
fosterföräldrar.»
»Var hans egna föräldrar döda då?»
»Ja, för länge sedan.»
»Jaså — ja — hm!» Patron Boström reste sig. »Jag
skall bara gå efter pipan», förklarade han.
Misstänker han något, frågade sig Sigrid, eller är det
bara jag, som tycker det, därför jag sitter här och
nar-*ras tag på tag?
»Vad har du tänkt han skall bli?» frågade patron
Boström, när han kom tillbaka med pipan tänd. »Du må
icke tro, att det räcker bara med att ta till sig
fosterbarn. Man måste sörja för deras framtid också. Det
är så många, som predikar om, att framtiden hör
barnen till. Det retar mig alltid. Det är barnen, som skall
höra framtiden till. De skall inriktas på framtiden. Och
det är ingen lätt sak. Vet du, om han har fallenhet för
något särskilt?»
»Han är mycket road av trädgård. Fosterfadern var
trädgårdsmästare.»
»Det är ett yrke, som kan föda sin man, om han får
utbildning. Du skall låta honom komma till Abelin. Han
förstår saken.»
»Menar farbror, att jag skall lämna Johan ifrån mig?»
Sigrid lät riktigt förskräckt.
»Inte nu, men längre fram. Du inbillar dig väl icke,
Sigrid, att pojken skall lära sig trädgårdsskötsel på
Bjurnäs ?»
»Han behöver icke bli trädgårdsmästare precis.»
»Är han för fin kanske?» raljerade Gustaf Boström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
