Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom henne blev lugnare. Hon förberedde allt i ro.
Med farbror Gustaf och rättaren var allt snart ordnat.
Greta ville gärna fara med, men tillhöils av fadern att
tänka på utstyrseln, och när tant Sigrid icke tycktes
vidare tilltalad av att få henne med blev hon hemma på
Alby.
Innan Sigrid for, gjorde hon häradshövding Torsell
en visit.
»Vad står nu på?» frågade han. »Inga fler fosterbarn,
hoppas jag.»
»Jag tänker resa ut.»
»Det gör ni rätt i. Ni ser ut att behöva det, fröken.
De sista åren ha tagit er hårt. Ja, icke för att er
skönhet bleknat, men ni har fått något blekt i blicken. Det
tycker jag icke om. Ni får icke arbeta ihjäl er.
Gården står på stadiga fötter nu. Det kan vara tid att
pusta.»
»Det tänker jag också göra. Det är därför jag
reser ut.»
»Johan är på Ultuna hörde jag av patron Boström.
Han har det bra?»
»Jo, tack. Det är också närmast för honom jag
kommer.»
»Såå?» Torsells små grå ögon började sin borrande
verksamhet, men Sigrid mötte den lugnt.
»Farbror Gustaf har egentligen givit mig idéen. Han
föreslog för länge sedan, att jag skulle adoptera Johan.
För min egen del har jag ingenting emot saken, om den
på något vis kan göra Johans ställning tryggare.
Häradshövdingen vet, att han i mitt testamente redan är utsedd
att ärva mig. Nu tänkte jag, att, eftersom jag reser ut
och man aldrig vet vad som kan hända, det kanske skulle
vara förmånligare för Johan, att jag adopterade honom.»
Hon hade talat klart och tydligt. Det var endast, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
