Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett nattligt dåd — eller två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hållit sig stilla och hygglig som annat folk! Han
bor hos mig, tillade han, riktande sig åt n:r 9 Morin.
— Ja om han så bodde hos själva fan, så skall
han med! väste Morin.
— Kan inte herrarna åtminstone släppa mig? Jag
lovar följa med godvilligt.
Folkjern släppte genast, men Morin tog om
möjligt hårdare tag.
— Hör du, Morin, sade Folkjern, d’ä första
gången han ä ute på sånt här. Kan vi inte släppa honom
— låta’n gå? Han gör nog inte om’et. Jag
ansvarar för’en.
— Neej så faen ja släpper! Ja känner ullen.
Ska alla som bo i ettan Övre Slottsgatan gå fria för
att du ä värd? Ånej! Si så bråka inte, utan följ med!
— Jag följer ju med, sade jag. Men konstapelns
naglar skär in i köttet på mig och det gör ont.
Håll lika gärna i rockkragen. Jag lovar att inte
springa min väg.
— Ja håller hur å var ja vill, sade Morin. Följ
med bara!!
Hastiga steg hördes bakom oss. Det var
kamraterna, som enligt tidens sed skulle följa med för att
»vittna» och nu började bestorma konstaplarna med
böner och föreställningar om mitt frigivande. De
åtogo sig att se till att jag kom hem ordentligt. Jag
var ju inte berusad, inte glad en gång! Ä, konstapel
Morin, som är så hygglig annars, ä, släpp honom!
— Bråka inte, för då kan dä gå illa för herrarna
också!
— Ä, konstapeln!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
