- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Tredje Delen. Dikter i dramatisk form m.m. /
148

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 24

Ja trumf, bino bröder! ägta Barkarby L’hombre. I dag
är första glaset klöfverknekt, andra glaset spaderknekt och
så in in fin i tum. Stick öfver, stick öfver, heter det; ingen
får säga wieder, hasta eller slikt. Jag slår första trumfen i
bordet. Trumf, mine bröder, så att solen skallrar, som en
messingstallrik, på det blåa bordet deruppe i skyn. Den
spadern drog ögonbrynen öfver hårfästet. God dag, bröder,
morgon, bröder, klang, bröder, middag, bröder, afton, bröder!
hej san! huru många fingrar har jag? Det får moster min
räkna, när hon en gång skall svepa mig. Sex eller två, det
är detsamma; men här är högra handen, och skall man
bete sig som en ägta Bacchi krigsbuss, så heter det: höger
rätta er, se till höger, lägg an till höger. Välan, en salfva,
mine bröder! Se, huru glasen skina som rubiner på bordet.
Solstrålame blixtra deri och ställa sig, som ankorna i vattnet,
på hufvudet i deras botten. Skola vi lägga an? Må ske.
Det var en generalsalva, som gaf echo i alla fyra
hjertkam-rarne. Veten J hvad, mine bröder? I dag har jag kurage;
ty denna dag är en festlig dag, som framför alla andra hör
firas. Hela naturen trippar med nya skor, himmelen
pådrager sina suktläders-stöflar. De knarra öfver skogstopparne.
Allting är nytt och halfsåladt. — Vår konst är också den
ädlaste lika som äldsta af alla. Hvarthän skulle menniskan,
den barbenade menniskan, komma utan vår tillhjelp? Vi
forma en sko på den skönas fot till en Kupidos båge, och
snibben, som hemligen trycker den älskades fot, till en
kärlekspil. Vi förläna tapperheten vådor. Adam, säger man,
var den förste skräddare j men han var också den förste
skomakare, som gjorde små knarkande kängor åt syster Eva,
med hvilka hon klef öfver gärdesgården vid paradiset för att
stjäla äpplen. Han är ålderman för oss alla. Men på detta
tusental är Jerusalems skomakare den äldste. Min farfars
morbrors farbror lärde sig af honom göra halfstöflar. Se, så
förnäm och uråldrig är vår konst. Men nu vill jag förelägga
er en fråga. Sägen mig orsaken dertill, hvarföre vi fira den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/3/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free