Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r302
"Bästa Axel! för all del hjelp oss. Den elaka gubben
(här menades ryttmästaren), vill nu, att ingenting skall bli
af; ingen klädsel, ingen dans, ingenting. Hans magra
kampar vill han icke heller släppa till. Allt är pä tok och galet.
Han har nyss varit i köket och brummat öfver en gås. Han
ville också titta i grytorna; men basta! Nu har han gått
ut till korngärdet. För all del skynda dit, och släpp honom
ej, förrän han gifver efter. Du skall se, att vi bli grannt
utstyrda; moster reser inom en timma. Uträtta nu snällt
hvad jag sagt dig, så skall du få, när vi råkas en k–-
af din trogna Dione."
Som en blixt flög Axel sin väg. Kärleken är starkare
än döden, skulle han då icke förmå besegra en afskedad
ryttmästare! Gubben stretade emot. Det hjelpte ej! Pock och
lock, hot och uppmuntran, ja till och med löfte om
drickspenningar, allt lofvades, förevisades; man försäkrade, att
fän-drikarne gerna skulle, efter thorsdagen, i åtta dar häfva hö,
i tre veckor dika, köra gödsel, bulta kokor, stöta bäfvergjäll,
karfva tobak, göra skopinnar, skjuta rapphöns, fiska, utrota
mullvador, skära hackelse, samt föra hem ved och torra
en-rötter. — Nu hördes den vackra fruns vagn framrulla på
gården. Välkommen tillbaka, sköna engel! välkommen, —
glad, liflig och säll! Det är ju din tjugutredje födelsedag; men
en sådan man! Fy!
Innan jag går vidare, ser jag mig nödsakad att lemna
några upplysningar och skingra åtskilliga tvifvelsmål. Mången
torde fråga: "hur är det tänkbart, att ett så anständigt tretal
som edra fröknar, andra gången efter att hafva sett de der
mustascherade herrarne, på fläcken afgifva en kärleksförklaring?
Ni känner då allt för litet det qvinliga hjertat." — Förlåt mig,
i det fallet tror jag, att man gör både det vackra könet och
mig orätt. Jag skall utveckla min åsigt.
Det är en gammal bekant erfarenhetssats, att hvad en
menniska ej dristat företaga sig, det har hon ofta mod till,
när det sker i förening med andra. Hur mången har ej vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
