- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
155

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

sultatet blef alltid detta, att man skulle ut och smörja sig;
ty man var så ruskig och behöfde stärka lekamen, efter
den våldsamma ansträngningen. Härpå frukosterades rätt
grundligt, hvarefter man för skam skull visade sig på en
ocb annan föreläsning, der man tog en plats mot något hörn,
för att med nedskjuten hatt desto bättre kunna sofva. Mot
middagarne vidtogo lektionerna i rida och fäktning, hvilket
min mor nödvändigt ville alt jag, såsom en belefvad kavaljer,
skulle lära, och på eftermiddagarne öfvade jag mina ben i
dans. Det enda jag visade fallenhet för var verkligen i
den sednare konsten, och snart blef jag på alla baler den
utmärktaste slingerbult i alla möjliga hopp och kastningar.
De skönas ögon följde oupphörligt mina fötter, så att jag
rigtigt kunde säga, att om mitt hufvud blifvit eu kålstock,
hade milt förstånd ocb mitt snille i stället krupit ned i
benen. Allt detta kostade emellertid vackra summor. Jag
uppförde dein under åtskilliga rubriker: såsom utgifter till
disputations kalaser, extra utgifter vid de och de examina,
diverse till böcker, och så vidare. Min far knotade väl
vrd min hemkomst; men efter några dagar var allting på
den gamla, vänskapliga foten.»

»Så tillbragte jag mitt lif vid akademien, nära fem år,
utan alt taga en enda examen, eller en hårsmån framskrida
i vetenskaplig bildning, och hade under tiden nästan
utarmat mina föräldrar, hvilka ville våga det yttersta, för att
sent omsider se mig krönt med den akademiska lagern.
Det såg annorlunda ut. Jag blef en vacker dag satt i
kurran för oljud och slagsmål, annolerad för att ha under
distingsmarknaden spelat biribi, och föröfvat hvarjehanda
obeqväm ting; följden blef mitt aflägsnande från lärosätet, jemte
rekommendation till min far, att jag var en galgfogel, som
passade bäst alt inkastas i gardeshopen eller skickas ut till
sjös. Det ömma föräldra hjertat ville naturligtvis
intetdera. Jag gick och slog dank hemma, hvislade mina
ka-driljer på Norrbro om aftnarne, smög i theatergångarne,
läste tidningarne och köpte konfekt åt damerna vid baletten.
Än skulle jag komma på kontor, än i minuthandel, än ingå
som underofficer vid artilleriet, än försöka inträde i banken,
och än hålla kommissions-kontor. Ingen ville mottaga mig,
och ingenting ville lyckas.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free