Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— studenter som hade varit hans kamrater, medan
han ännu studerade — d. v. s. syntes på kaféerna längs
boulevard S:t Michel och regelbundet besökte B
ulli-er* om måndags och torsdagsaftnarna — några yngre
köpmän, som umgåtts i hans föräldrars hus och varit
hans kamrater i skolan, och slutligen en och annan
gammal vän till hans aflidne far samt några unga
damer, som ännu mindes Henri — den Henri, hvilken
skref så förtjusande vers och alltid hade de mest
förtrollande saker till hands att hviska dem i öronen
efter en middag . . . inne i någon af salongens smygvrår,
medan ingen gaf akt på dem, upptagen som hvar och
en var af att smälta middagen. Och de hade nu
alltid, dessa unga damer, trott, att det skulle bli en stor
skald af Henri — allra minst en Musset eller en Hugo!
— kom nu bara an på att få se hvilket . . .
En person kan vara glömd både länge och väl,
men så helt och hållet glömd lyckas han likväl icke
bli, att inte hans namn framkallar en viss
uppståndelse, när det med ens träder på nytt fram i dagen,
tillvällande sig den allmänna uppmärksamheten.
Så hade det gått med Henri.
Han hade varit glömd under nästan två hela år.
Man hade hvarken befattat sig med, hur han hade
det, eller hvar han vistades; man hade släppt honom
ur sikte, och efter det, som inträffat, var Henri icke
den, som sökte rikta uppmärksamheten på sig.
Ruinerad och, som han själf tyckte, höljd af vanära, före-
* En danslokal i quartier Latin, mest besökt af
studenter och grisetter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
