Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De komma som ekot med ljufva namn
och hviska sin trolska musik i mitt öra —
då sluter jag dig på nytt i min famn,
som aldrig i lifvet jag mera får göra.
Du min ungdoms allra fagraste dröm —
du midsommarnattens strålande älfva,
vid minnet ännu af din kyss, så öm,
jag känner mitt hjärtas fibrer skälfva.
Du, min ungdomskärleks korta minut,
som inneslöt hela sommarens fägring,
när midsommarnattens vaka tog slut,
du svann med moigonens glöd som en hägring.
Du skapats af skymning, af blomdoft, af sång —
ett barn af den vårljusa, nordiska natten —
och min — min var du, när sakta en gång
jag gled vid din sång öfver speglande vatten.
Ditt namn, hvem du var — det ej tänker jag på —
din kyss vill jag minnas — det var, som helt sakta
en vinge mig vidrört af den Fågel Blå,
som diktens fjärrlägna ö säges vakta.
1891.
Minns du?
Af syrenernas snö och konvaljernas doft
jag ville dig sända en hälsning i dag
så jublande frisk som lärkornas slag,
när de sjunga däruppe i blånande loft.
Minns du? . . . Då liksom nu det var blommande vår,
då liksom nu var det glitter och sång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
