Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser Gustaf Adolf Ebba
i Skärstads leende nejd.
Blyga och bäfvande känslor
vakna i furstlig håg,
lutan tonar i kvällen
hän öfver Landsjöns våg.
Sjunger om kärlek, som aldrig,
aldrig kan byta färg —
når bort om djupa skogar
och öfver de höga berg...
Den furstliga kärlekssagan
för länge sen nått sitt slut,
men Lyckås’ lindar de peka
mot himlen stolt som förut.
En annan morgon har randats,
hvars sol ej brytes i blod,
men bär på sin ljusa fana:
arbete, tålamod.
Till lika så stolta segrar
den fanan de sina ledt,
och öfver nutidens Lyckås
helt käckt jag den fladdra sett.
1887.
II.
Det är länge, länge sedan
jag en junidag dig såg,
men från första stunden redan
du förhäxade min håg.
Aldrig någonsin jag glömde
dina skogars mörka djup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>