- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 3 /
185

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

185

eller bör fara härifrån, förrän jag fått den upprättelse
hvilken man är mig skyldig och hvarigenom jag
hämtar frukten för alla mina långa och smärtsamma
lidanden. Jag kan icke ett ögonblick tvifla på att lagarnes
stöd och styrelsen ju ej försäkra mig om en trygghet som
hvarje landets invånare bör väpta sig. Därefter skall,,
öfverallt dit jag far, jag resa under mitt namn. Jag
skulle hafva för mycket att blygas för min svaghet, om
jag handlade annorlunda. Jag fäster föga värde vid
lifvet, men det skulle varit mig förhatligt, om jag icke, när
jag dömde mig sjelf till att undergå en pinsam rättegång,
hyst hoppet att förstöra förvillelsen och nedslå smädelsen.
Se här, H. B., den plan för mitt uppförande som jag
följt och hvarifrån fastheten i min carakter alldrig skall
afvika. Att kunna med mod bära lifvets
vedervärdigheter är en himmelens gåfva, hvilken han efter
godtfinnande lägger i våra hjertan; och själsstyrkan har stannat
qvar, oaktadt min hälsas ständiga aftagande. — Jag är
hvarken ensam eller öfvergifven: en af mina söner och
min olyckliga brors och min gamle och värdige vän äro
med mig och lemna mig ej. Jag bör också berömma
ofantligen den aktningsvärde Commendanten på Waxholm;
från första ögonblicket har han städse visat mig en
faders ömhet och omvårdnad; officerarne betyga mig
äfven all artighet. — Alla dessa omständigheter, hvilka
kanhända ej äro Er bekanta, H. B., kunna icke på minsta
vis minska de verkligt stora och sanna förbindelser, som
jag har till Er för de framställningar Ni gjort mig, så
grannlaga, så fullkomliga (parfaits), så sällsporda i de
tider vi lefva uti. Jag skall häraf behålla, var därom fullt
förvissad, ett dyrbart minne. Jag vågar utbedja mig af
Er, Herr Baron, Eder vänskap i utbyte mot den som
Edert ädla uppförande nu förvärfvat sig af mig. Bevara
alltid, jag ber Er, för mig den aktning och goda mening
Ni har visat mig, och var öfvertygad att den som jag
har egnat Er svarar däremot och försäkrar Er om
varaktigheten af de upprigtiga känslor, hvarmed jag har
äran ...

Sophie Fersen.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/3/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free