Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag att det vore en uppgift att skilja madonnan från
den där historien och rehabilitera henne, så att säga.
Cronberger hade på tungan att svara: ”Det får
vilken annan kyrkoherde göra som helst, men inte
jag.” Och då slog honom hur hemskt det skulle vara
om en annan man började röra i denna historia och
kanske följde från socken till socken profossänkan
Berg och hennes lille dotterson som sen tog sig nam-
net Cronberger i uppenbart trots mot sin fläckade
härkomst...
Märta hade svårt att somna den kvällen bakom
sin skärm i föräldrarnas sängkammare. Repan i
stjärten bultade och brände, och hon låg där och
väntade på att modern skulle sluta prata med
fadern för att sticka in med en fråga om hur hon
skulle bära sig åt, om hon inte kunde sitta när hon
nu snart skulle börja skolan. Tanken att hon kanske
skulle få stå hela livet, var på en gång tjusande och
förfärlig.
Men mamma tiggde och bad pappa att söka det
där gamla pastoratet, så Märta fick inte ett ord
emellan. Dom stora, dom får tjata, tänkte hon av-
undsjukt. Och pappa sade precis som han brukade
säga till Märta: du vet inte vad det är du ber om ...
Det tröstade Märta något, och så somnade hon.
— Vad är det Anselm? Du anar inte hur du såg
ut då du kom ut ur kyrkan! Vad är det du går och
bär på?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
