- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
188

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

mäktiga uppskakningen inför en storslagen personlighets fall
och undergång, som väcker vårt djupa deltagande och
med-levande i hans öde, en bävan för den olycka, som hotar
all mänsklig kraft; men tillika medför den en fördjupning
av vår andliga varelse, en förhöjning av vårt hela känsloliv,
som* lyftes upp med mäktiga andars vingslag.

Goethe har liksom Runeberg — för att anföra två de
störste diktares uppfattning av det tragiska — erkänt denna
stegring och förhöjning, den i djupare mening försonande
innebörden av det tragiska. »Kat har sis» var enligt Goethe
den försonande avrundning, som egentligen fordras av allt
drama, ja av varje poetiskt verk. Och Runeberg, som
förklarade poesien i grunden vara »ett samstämmigt och på
naturens sätt troget förhärligande» av de eviga värdena,
yttrade om sitt förnämsta tragiska verk, Kung Fjalar, att det
snarare än ett »ödesdrama» vore »en sång till gudarne, ett
litet epos, vari deras storhet och nåd utgöra ämnet».

I Runebergs Kung Fjalar — ett storslaget epos,
komponerat med sträng mätning och avrundning och med logiskt
händelseförlopp som i ett drama — är det just de eviga
makterna, som av hjälten trotsas, men som taga ut sin rätt,
då han — för att undandraga sig deras ledning — kränker
»täckelig sed och fridlyst ordning», vilka han nyss skrutit av
att skydda, och genom sina barns olycka blir straffad. Detta
sker på ett egentligen blott för bipersonerna — sonen och
dottern — »ödestragiskt» sätt. Kampen föres väsentligen
i det inre, och hjältens undergång medför hans luttring till
sedlig höghet. Nu framgår Fjalar, för att begagna
Runebergs ord, »såsom krossad och böjd, i större mening glad
och segrande än han var under sin förmenta storhet». Och
till gudarna kväder han:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free