Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
232
en ingående verklighetsskildring fordrar. Men inom
prosaepikens ram få också fantasiens skapelser plats —
fantasielementen slingra sig ju med otaliga trådar in i verklighetens
väv. Ofta äro de också i prosaberättelsen i ögonen fallande.
Äventyrsromanen t. ex. kan väl i utsträckt omfattning grunda
sig på verkliga upplevelser; men oftast äro skildringarna
färglagda och ej sällan helt uppdiktade, såsom i rövar-,
in-dian-, detektiv- och andra mer eller mindre prisvärda
ungdomsböcker. Så finner man ävenledes reseskildringar med
sociai-satirisk tendens helt och hållet fantastiska, såsom Swifts
Gullivers resor och Holbergs Niels Klims underjordiska
resa. På fiktiv grund står också uppfostrings- och
statsromanen, till en viss grad även den historiska berättarkonsten.
Och i den humoristiska prosaepiken får fantasien brett
spelrum, stundom bredvid den mest ytterliga realism, såsom vi
se i Rabelais’ Gargantua och Pantagruel, i Cervantes* Don
Quixote och sedan hos nyromantikerna t. ex. i E. T. A.
Hoffmanns bisarrt genialiska Kater Murr.
För verklighetsbilder av person- eller sedemålande art
kunna konflikter på det politiska och sociala området bilda
uppränningen. Men vanligast äro dock motiven ur det
enskilda livet, i all synnerhet kärleken mellan man och kvinna.
Här är ju livet självt mest uppfinningsrikt i konflikternas
variering. Och här ligger också fördjupningen på det
själsliga området närmast till hands, skildringen av det inre, av
de psykiska tillstånden och deras växling.
Ovan har det antytts, att biografien och särskilt
självbiografien kan höja sig till konst ej blott genom den yttre
formens mästerskap, utan framför allt genom den inblick där
gives i det psykologiska, t. ex. Augustinus’ Bekännelser, eller
Petrarcas, eller Rousseaus. Den självbiografiska formen upptogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
