Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Du harpa, jag stämt i min barndom engång,
Att sjunga min sorg och min fröjd,
Nu tystna tills klinga skall segrarnas sång
När hunnen är bragdernas höjd.
Men drömsången tystne, nu bär jag ett svärd,
Och det är det enda som duger på färd
Bort, bort, långt bort öfver vågen.
Men skulle det hända, att aldrig jag slog
Mitt drapa på harpan här sist,
Då vet du mitt land, att din son som utdrog
Har stupat i striden förvisst.
Hans hälsning, den sista till fädernesland
Då brusande länder från främmande strand
I vindens sus öfver vågen.
Men seglet ses svälla för blåsande bris,
Stridsbröderne samlas på strand.
Re’n har jag på fädernas härliga vis
Dig sjungit mitt afsked, mitt land.
Farväl då, du käraste bygd uppå jord,
Du stolta, du fria, du härliga nord,
Farväl, re’n höjer sig vågen.
Ren dalar ock solen; med henne jag far
Och lämnar dig, fädernebygd.
Min fattiga mor utan hem och försvar
O! tag i din kärlek, ditt skygd.
Och trösta min tärna tils hon fått en ann’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
