- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
71

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

För ädlaste adel jag ansett
Att aldrig för annan man fly,
Ej fagraste flickornas älskling
Får susande svärdshuggen sky.

Vi höggo med blikstrande svärden.
Jag städse som sanning försport,
De eviga nornorna råda
För alt hvad vi kämpat och gjort.
Ej Ella, jag trodde, mig skulle
Bereda det kval, som mig tär,
Då England jag härjade härligt
Och krossade Irernes här.

Vi höggo med blikstrande svärden.
Mig hugna i bittraste kval
Gästväntande, festprydda bänkar
Med mjödhorn i Valfaders sal.

Ej gråter den tappre för döden
Vid porten till Valhallas borg,
Ej kommer den fräjdade kungen
Till Odin med suckar och sorg.

Vi höggo med blikstrande svärden.
Snart stundar väl skarpare lek,
När söner af Åslög förnimma,
Hur lyckan mot Ella mig svek,

Hur smärtsamt mig ormarna bita.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free