- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
240

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240
Snart rasta hans knektar i sus och dus.
Röd hane snart galar i lada och hus.
Gud tröste oss, fattige bönder!

Nej! fredligt de dra hans järnmän förbi,
Dödstyste i packade leder.
Krist vare stor tack, att de lämna oss fri
Vår ägendom, hälsa och heder.
De rasta på backen vid prostefars hus.
Men kyrkan den glimmar af facklor och ljus.
Hvad sker oss nu, fattige bönder?

De tåga i kyrkan i tätt slutna led,
En likkista med sig de bringa.
Gud signe! i midnattens djupaste fred
Begynna kyrkklockorna ringa.
Och likpsalmen klingar i nattvinden ut
Och hundarna stämma straks in med tjut.
Gud tröste oss, fattige bönder!

En hviskning så dof går alt landet omkring.
En aning i själen sig föder.
I natt har det händt ett så underligt ting:
Klas Fleming, Klas Fleming är döder.
Ty gånga de svenner så bleke om hy,
Ty rida de ryttare tyst genom by,
Nu bedjom vi fattige bönder!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free