Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GAMLE GRENADÖREN.
Men minnet från hans sista fall
gör honom arm och — rik;
ty han var med vid Fredrikshall,
och bar sin konungs lik.
Han ser, som om det skett i går,
ännu den knutna hand,
den dragna värjan, och det sår,
som fåfängt han förband.
Då var han ännu stark och ung.
I långa åren se’n
han burit mången börda tung,
men ingen, tung som den.
Och hjältebilden ljus och skön
för gubbens blickar sken,
fast femti vintrar sållat snön
på kungens graf alltre’n.
Nu på sitt torp satt gamle Flink
med sina ärr, sin plog,
beredd att lyda i en blink,
när uppbrottstimman slog.
Väl står han upp, i templets famn,
med andakt hör han på,
när Fredriks, Adolf Fredriks namn
från prästens läppar gå;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
