Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af häpnad slagen ses på stranden kvar,
ack, ensam midt i yran af dess vimmel,
en bruten hälft, en kärlek utan svar,
en tröstlös make, fallen från sin himmel.
Och högt i nordanskog, där minnet hor,
hur månget öga, som dig där begråter!
Där står, med famnen sträckt, en sorgklädd
mor
och väntar, men — du kommer icke åter.
Du for till söderns sol, — så tänkte vi —
men längre, längre har du från oss farit;
ty det går lätt hos Gud en ängel bli,
när man på jorden re’n en ängel varit.
Den hemfarna*.
Glad i minnet, glad i hågen,
far hon öfver frusna vågen,
ilar skog och strand förbi.
Spannet frustar, isen speglar
månen, som på fästet seglar
ur ett moln med stjärnor i.
* Till professor Carl Gustaf Malmström, vid
hans makas död 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>