Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 192 )
Och kraft och kärlek uti fast förbund,
Det fordrar för att få en säker grund
Den starka häfkraft ock, som livar en känner:
Den klingande metall så hal och rund,
—-Ty hvar idé, i gyllene valutor
Ju måste gifva verkligheten mutor.
Derför vi sjunga; men ej derför ensamt,
Ty krass och lumpen vore då rår sång;
Nej här idé och verklighet gemensamt
Vi vilja ge sin rätt på samma gång.
Ty går den ena sida om den andra,
Så uppstår der en herrlig harmoni,
Och konstens syften tjena äfven vi
När oförskräckta på den väg vi vandra
Der prosan adlas och blir poesi,
Der sången binder sina gyllne kransar
Och harmonien ler och rythmen dansar.
Och sången anor har bland nordens söner:
Med sång drog vikingen till fjerran land; —
Bebådad utaf skrämda munkars böner,
Med lur klang steg han upp på yppig strand.
Och när han stormade framåt i striden
Och gick sin väldiga berserkagång,
Då rungade som thordonsbrak hans sång
Mot solblank kämpasköld, med guldrand vriden
Kring kopparskifvan, — tills af svärdshugg mång’
Ur hjertat tappades den friska bloden,
Och då gick sjungande han hem till Oden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
