Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1792 ÅTTIONDE KAPITLET.
att kalla domprosten och vice pastorn vid domkyrkoförsamlingen
att betjäna föreningen vid enskilda nattvardsgångar. Med
sällspordt tillmötesgående betjänades också föreningen en gång i
domkyrkan och en gång i missionshuset af stadens prästmän.
Emellertid blefvo dessa snart förhindrade att tjänstgöra på detta
sätt. Man kallade då andra prästmän att tjäna vid de
nattvardsgångar, som föreningen anordnade i missionshuset, men dessa
blefvo härför anklagade och trakasserade af domkapitlet, såsom
vi förut i ett annat sammanhang visat. Under tiden mognade
den tanken, att de troende kunde fira Jesu döds åminnelse utan
biträde af statskyrkans prästerskap, och vid missionsföreningens
sammanträde den 7 mars 1877 beslöt man i Herrens namn att
utan prästerligt biträde fira Herrens heliga nattvard. I detta
beslut voro alla de närvarande fullkomligt eniga, och lika
enhälligt gjordes det uttalandet, att hvarje föreningsmedlem ägde
full frihet att deltaga i statskyrkans nattvardsgångar, om han så
funne för godt.
Detta Uppsala stads missionsförenings beslut blef snart mera
allmänt kändt och väckte oro och bekymmer synnerligast hos
de kyrkliga myndigheterna. Kyrkorådet i Uppsala inkallade två
af föreningens predikande medlemmar och förehöll dem
allvar-ligen »det olagliga i detta föreningens tilltag», som blott vore
»nyhetsmaken och lättsinne», såsom en af kyrkorådets prästerliga
medlemmar uttryckte sig. Den ene af de inkallade predikanterna,
fabrikör Fr. Lindström, bad då att få höra den paragraf i svenska
kyrkolagen, som handlar om nattvardens begående och om
tillträdet till densamma. Och med stöd af just denna paragraf, som
påbjuder, att de uppenbart ogudaktiga skola från Herrens
nattvard uteslutas, tills de sig omvända och bättra, sade sig
Lindström ej förstå annat, än att just missionsföreningen hade lagen
på sin sida, men fruktade, att denna paragraf alltför sällan
till-lämpades inom statskyrkan. Emellertid afslöts det märkliga
sammanträdet med bön af kyrkorådets dåvarande fridsälskande
ordförande.
Allt sedan den tiden har föreningen i frid kunnat samlas
vid dessa stilla högtidsstunder omkring Herrens bord. Nådens
och fridens ande har under alla brytningar bevarat den inbördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
