Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 82. KAP. Andliga rörelser i Dalarne - Öster-Dalarne - III. Ore, Rättvik, Boda, Leksand, Ål, Bjursås, Gagnef och Djurås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började vakna upp ur den tunga syndasömnen, och några kommo
till frid med Gud genom tron på Kristus, bland hvilka särskildt
må nämnas Liss Anders Olsson i Tjerna samt Tupp Erik
Mattsson i Västerfors. Denne sistnämnde blef sedan en varm och
nitisk bekännare af Herrens namn i sin hembygd.
Den andliga rörelse, som sålunda börjat förspörjas, väckte
stort uppseende bland allmänheten och myndigheterna.
Kyrkoherde Wallin utlyste kyrkostämma och uppläste offentligen
konventikelplakatet för att stäfja den förmenta villfarelsen. Detta
hade den verkan, att ofvannämnde Anders Persson för att undgå
att blifva pliktfälld till böter i närheten af sitt hem förhyrde en
obebodd stuga, där sammankomster höllos. Predikanterna själfva
däremot mottog han fortfarande i sitt hem och arbetade
outtröttligt för att befordra deras verksamhet.
Den nitiske pastor H. J. Lundborg var äfven här verksam
för evangelii framgång och gaf Guds ords vänner goda råd med
afseende på missionens bedrifvande. Sålunda bildades en
syförening, och den första missionsauktionen hölls å Snibb Olof Olssons
gård i början af år 1862. En missionsförening, som omfattade
hela socknen, kom likaledes till stånd och fortsatte sin
verksamhet till år 1868, då beslut fattades att dela den i tre mindre
föreningar. Norra föreningen antog då namnet »Tjerna
missionsdistrikt». Vid samma tid anslöto sig missionsvännerna i socknen
till Öster-Dalarnes missionsförening.
På hösten 1868 besökte predikanten Persson från Gefle
Tjerna missionsdistrikt. Han var väl känd och gärna hörd, hvadan
bondstugorna blefvo otillräckliga att rymma de skaror, som
samlades för att lyssna till evangelii ord. Man anhöll då hos
prästerskapet att få använda skolsalen vid kyrkan för sammankomsterna,
och, då denna begäran mötte afslag, fattades på Persons råd och
uppmaning beslut att uppföra ett missionshus. Redan på
sommaren följande år tog detta byggnadsarbete sin början, ehuru det
icke fanns mer än 5 kronor i kassan, och på våren 1870 kunde
evangelii vänner för första gången samlas i det nya huset
omkring Guds ord. Ehuru den evangeliska verksamheten vid denna
tid omfattades med intresse af många, fick den likväl ännu röna
mycket motstånd i synnerhet från prästerskapets sida. Såsom
exempel därpå må följande anföras. I början af 1870-talet hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
