Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I BLEKING. 2657
lanåt oroat föreningen. Någon vidare splittring har dock ej
därigenom skett, utan verksamheten har i det hela taget alltjämt gått
stadigt framåt.
Predikoverksamheten har uppehållits genom predikanter,
som i allmänhet blifvit kallade blott på kortare tid. Under den
tid, brunnsdrickningen vid hälsobrunnen pågår, vill föreningen
gärna hålla någon sådan predikant, som har en viss ryktbarhet,
på det brunnsgästerna däraf må föranledas att besöka
missionshuset.
Söndagsskolan har inom föreningen haft varma vänner. I
Ronneby har efter mamsell Henschens hemgång söndagsskolan
under femton års tid haft till föreståndare flaggunderofficer Edvard
Björk. I Binga vid Gärestad verkade i många år ordförandens
broder, Helge Svensson. Efter hans död fortsatte
föreningsordföranden arbetet, och skolan fortgår på samma sätt som förut.
III.
Östra härads missionsförening.
Ungefär vid den tid, då husbehofsbränningen upphörde
inom landet, skönjas de första strimmorna af andlig ljusning inom
östra Blekings bygder. Ogudaktighetens spira var då utsträckt
öfver dessa trakter. Dryckenskap, slagsmål, osedlighet och andra
yttringar af sedligt förfall voro vanliga. Orenlighet och oblyghet
jämte råhet i talet voro så inrotade, att de ännu efter 50 års
o
civilisationsarbete ej äro bortnötta. Åtskilliga häfdvunna oseder
fortfara ännu. Tron, att vissa personer kunna genom vidskepelse
röja hemligheter eller genom »läsning» bota »fisteln» och andra
sjukdomar, är icke alldeles utdöd, och många, äfven verkliga
kristna, tro, att den eller den olyckan, som någon råkar uti, »är
utsedd», d. v. s. förutbestämd i Guds rådslut.
Bland ännu kvarlefvande oseder må här nämnas bruket att
»skjuta ut det gamla året». Nyårsafton börja ynglingar och
pojkar redan i dagningen att skjuta med pistoler. På
eftermiddagen samla de sig i grupper och gå från hus till hus, och, hvart
de komma, gifva de salut. Då de små grupperna sammanträffa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
