Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I nattens stilla timme har jag gråtit
af sorg alt jag ej alla kunnat göra
så lyckliga som jag det önskat. Ack,
ej kungen har den makt, som världen tror,
hans goda vilja ofta maktlös är
Min lott ej blef att segerns lagrar fläta
kring Sveas hjässa och kring egen tinning.
Jag nekar ej, att blodig lager hägrat
i mina drömmar understundom, men
min kärlek till mitt fosterland mig lärde
att offra egen lust för allmänt väl,
och fredsäll var min styrelse som Freys.
Om eftervärlden ej mitt namn skall minnas
med samma vördnad som de stora Vasars,
och om det ej som tolfte Karls skall skimra,
så stolt som norrsken på en nattlig himmel,
är jag dock viss att Saga skall en gång
min enkla lefnadsruna teckna så:
Han längtade att öfva krigets bragd,
men fredsäll dock uti sin graf blef lagd;
en son utaf sin tid dess fel han ägde,
och uppå guldvikt ej sitt ord han vägde,
ty hjärtat ständigt han på läppen bar
och i förställningskonst han främling var.
Dock Karl den femtonde var fosterländsk
till själ och hjärta och en äkta svensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
