Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reunionen kommer till stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
„Sedan Hans Kejserliga Majestät i sitt manifest af —
— i nåder förklarat sin vilja vara att ställa förhållandena
i gamla Finland på samma fot som i nya, blir det äf vikt
att fastställa de lämpligaste åtgärder, genom hvilka detta
mål snarast möjligt knnde uppnås.
Dessa provinser, hvilka ursprungligen styrts enligt
samma lagar och institutioner, mén hvilka på olika tider
in-förlifvats med kejsardömet Ryssland, befinna sig i en mycket
olika ställning. Den ena, som just hemtat sig från krigets
olyckor, erbjuder en blomstrande anblick; den andra, som
njutit ett sekels lugn, visar oss blott förfall. Enda orsakefa
till denna landsdels ruin är, att dess lokala förvaltning
tilllåtit, att man förtrampat den jordbrukande klassen, hvilken
likväl utgör statens egentliga styrka. Denna omständighet
försvårar för styrelsen hvarje åtgärd till förbättrande af
sakernas tillstånd.
Det vore ett brott att dölja sanningen för monarken.
Illvilja och okunnighet hos dem, hvilka sedan så många år
tillbaka styrt denna olyckliga provins, hafva bragt alla
institutioner, människorna lika väl som förhållandena, på förfall.
Man har sett, hurusom dessa samma orsaker störtat de mest
bildade nationer, boende under jordens skönaste lnftsträck, i
barbari och elände. Så mycket större invärkan har det finska
folket, som brukar sin föga fruktbringande jord under 60:de
breddgraden, nödgats röna af denna brottsliga försumlighet
Alt sedan aktningen för den personliga säkerheten och
egendomen nödgats vika för godtycket, har Finland med
snabba steg nalkats sin fysiska och moraliska undergång.
Orättvisan måste alltid utarma staten och undersåtarna. Ingen
af de forna institutionerna har hållits i hälgd. Jordeböckerna
följas icke mera, och sedan år 1728 hafva de icke undergått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
