Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reunionen kommer till stånd - V. En blick framåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haft. Men just sådan den var, framträder forordningen
såsom en följd af lagstiftarens tydliga försök att så vidt
möjligt åstadkomma en förmedling mellan donatariernas och deras
uudcrhafvandes rättigheter, mellan de ryska monarkernas
do-nationsbref och de gamla lagarna från svenska tiden. Till
grund låg samma princip, hvilken man tidigare stödt sig på
vid försvar af böndernas rättigheter, att nämligen regeringen
genom sina donationer icke förlänat någonting annat än hvad
den själf, enligt de af den erkända svenska lagarna, ägde
rätt till. I stöd af denna princip delade förordningen de på
evärdelig tid förlänade donationerna — de öfriga kunna vi
här lämna å sido — i olika grupper. Den kamerala natur,
som hemmanet haft när donationerna inträffade, skulle
framgent bestämma, huruvida dess bebrukare var en jordägande
skatiebonde eller en i sin dispositionsrätt tryggad
krono-åbo, eller endast en landbonde på donatariens ägande
frälsejord. Där var likväl en viktig tilläggsbestämning att märka.
Om hemmanet vid tidpunkten för donationen var öde, ansågs
kronan kunna förläna det på hvilka vilkor som hälst, och med
stöd af donatiosbrefvens vidtomfattande uttryk förklarades
äf-ven ett förutvarande skatte- eller kronohemman för frälse.
Förordningen stadgade, att genom en ny undersökning
borde klargöras, till hvilken grupp hvarje donationsgods var
att räkna. Undersökningen började äfven ofördröjligen under
ledning af Viborgs läns dåvarande landshöfding, det redan
nämda statsrådet O. J. Wallen, och såsom resultat
an-föres, att 145 donerade bondehemman hade frälsenatur;
från alla andra — till antalet omkring 2,100 — hade kronan
förlänat donatarierna endast räntan.1) Resultatet var egnadt
l) Jfr E. Gr. Palméns uppsats „Lisiä lahjoitusmaakysymyksen
historiaan, Valvoja 1893, 509.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
