- Project Runeberg -  Viborgs läns återförening med det öfriga Finland /
162

(1894) [MARC] Author: Johan Richard Danielson-Kalmari
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reunionen kommer till stånd - V. En blick framåt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från och med mars månad 1837 var donatariernas makt
öfver böndernas lägenheter obegränsad. Åborna uppfordrades
då att antingen gå in på de af donatarierna erbjudna vilkor
eller att afflytta från hemmanet. Men då bönderna på många
ställen gjorde hvarken det ena eller det andra, återinträdde
samma förhållanden som i slutet af senaste och början af
detta århundrade, — äfven i det afseende, att upplopp
före-kommo och militär måste i länet förläggas. De älsta af vår
generation hafva med egna ögon sett dessa tiders elände,
och mig tillkommer icke att därom förtälja. I stället må
här meddelas ett belysande utdrag ur prokurator Walleens
bref till grefve Rehbinder af den 13 januari 1838. Sedan
han nämt, hurusom donatarierna alltid fordrat för sig
rättighet att vräka bönderna, fortsätter Walleen: „Och nu, då de
hafva uppnått sitt mål, äro de likafullt icke nöjda. Dessa
herrar veta sannerligen icke hvad de vilja. Man förstår
godt, att icke alla följder af den nya författningen äro dem
i smaken. Men hvems är felet! Man talar alltid om
bönderna och deras missgärningar, men aldrig om donatarierna.
Äro de rättvisa? Äro de förnuftiga? Hvad göra de från
sin sida för att underhjälpa styrelsens ansträngningar att
upprätthålla ordningen och förekomma de olyckor, öfver hvilka
de beklaga sig? — Därom vet jag ingenting, ty det är en
sak, som den stora allmänheten föga sysselsätter sig med.
Jag vet blott, att t. ex. i Sakkola — — donatarien, så
snart han erhållit en frälseägares rättigheter, företagit sig
att drifva bort sina bönder — utan tvifvel de största
lättingarna, fyllhundarna och skojarena? — nej ingalunda: de
bästa, förmögnaste, de i alla afseenden tadelfriaste, blott
därför att dessa, intagna af en bland bönderna öfverhufvud
her-skande falsk föreställning om kontrakten, vägrat att gå in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:43:39 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/djviborg/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free