- Project Runeberg -  Det nya Sverige : tidskrift för nationella spörsmål / Fjärde årgången. 1910 /
18

(1907-1910) With: Adrian Molin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

Verner Söderberg

upptog hvad som ej hörde dit och ej var af nöden för att täcka
det löpande finansårets behof. Regeringstalarne mötte det
obekväma citatet från lordLoreburn och ett annat liknande från
liberalen lörd Spencer med en lång rad uttalanden af konservativa
statsmän, däribland Salisbury och Balfour, om underhusets
absoluta maktfullkomlighet i finansfrågor. Hvarken den liberale
lordkansleren eller den unionistiske partiledaren ha sedermera
gjort något försök att sätta dessa sina tidigare uttalanden i
öfverensstämmelse med de motsatta meningar de nu hvar på sitt
håll förfäktat.

Tolkningen af en oskrifven författning under politiskt
upprörda tider är onekligen en kinkig sak, hvarvid enighet mellan
de tvistande parterna sällan plägar uppnås. Ej heller de gamla
precedensfallen, som eljest ofta spela en afgörande roll i engelsk
rätt, kunna i detta fall sägas gifva någon säker ledning.
Visserligen är det obestridligt, att öfverhusets vägran att bifalla
pappersaccisens upphäfvande 1860 föranledde en klandrande
underhusresolution och ej upprepades, då regeringen därefter
intog samma förslag i 1861 års budget, men öfverhuset
godkände vid detta tillfälle ej underhusresolutionens definition på
den undre kammarens finansmakt, utan motiverade i stället sin
eftergift med lämplighetsskäl, bl. a. därmed, att det då gällde
aflyftande, ej påläggande af en finansiell börda. Sedan dess ha
budgeterna visserligen passerat oanmärkta i öfverhuset, men
detta vilja unionisterna förklara därmed, att det först är på de
sista åren den konstitutionella nyheten börjat praktiseras att i
en enda »finansbill» med verkliga budgetbestämmelser
sammanföra diverse andra förslag, hvilka förut plägat i särskilda biller
på den vanliga lagstiftningsvägen underställas båda husen till
antagande eller förkastande. Att öfverhuset förut ej förkastat
någon budget, skulle sålunda bero därpå, att tidigare intet så
konstitutionellt abnormt budgetsförslag förelegat till dess
pröfning. Ej ens alla bestämmelser om beskattningen för året hade
förrän med 1860-talets början samlats i en enda bill, och mot
åberopande af sekelgammal traditions helgd kunde Balfour
därför sarkastiskt genmäla, att »den engelska författningen började
ej 1860». Hans försvar för öfverhusets handlingssätt
försvagades emellertid af hans från motsidan nu framdragna uttalanden
från 1907 om att »öfverhuset ej kan röra money bilis» och att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:12:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dns/1910/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free