Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Stater i hvilkas allmänna strafflagar dödsstraffet nu mera är afskaffadt - De schweitziska kantonerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dödsstraffets afskaffande en politisk fråga i Schweitz. 263
kantoner. Ett fullkomligt oriktigt antagande har i anledning
häraf uppkommit, nämligen att hufvudfrågan vid denna
grundlagsförändring varit att i samtliga kantoners lagar införa
dödsstraffet, således äfven i lagarna i de kantoner, hvarest
detta straff redan sedan 1 ängre tid tillbaka varit afskaffadt*).
Men att så icke varit förhallandet framgår af det följande.
Frågan om dödsstraffets aflysande i de 25 kantoner och
halfkantoner, hvilka tillsammans bilda schweitziska edsförbundet,
har der, tyvärr, icke alltid blifvit behandlad såsom den bort
behandlas, nämligen såsom en legislativ fråga, utan fatt en
politisk karaktär och blifvit gjord till en politisk stridsfråga. Inom
denna republik hafva sedan lång tid tillbaka två motsatta
politiska partier kämpat om makten, ett liberalt parti, som sträfvar
att centralisera de republikanska institutionerna och bringa enhet
i lagstiftningen, samt ett konservativt parti, som förfäktar de
särskilda kantonernas autonoma ställning och rätt att hvar
för sig stifta egna lagar. Till detta senare parti höra de
ultra-montane, äfvensom ultra-orthodoxa protestanter, och det räknar
sina anhängare hufvudsakligen inom kantoner med öfvervägande
katholsk befolkning. Genom den revision af 1848 års
förbundsförfattning, som den 29 Maj 1874 egde rum, blef sistnämnda
partis politiska inflytande icke obetydligt försvagadt.
Stadgandet i författningens 65:te artikel2), att dödsstraff och
kroppsligt affliktiva straff skulle inom edsförbundet vara afskaffade,
betraktades af samma parti såsom ett djerft ingrepp i
kantonernas suveränitet och en kränkning af deras rätt att
sjelfständigt stifta egna strafflagar. Partiet uppbjöd derföre snart
alla krafter för att få 65:te artikeln upphäfd och lyckades äfven
åstadkomma en petition om allmän folkomröstning öfver en
sådan artikelns förändrade lydelse3), att det skulle stå de
särskilda kantonerna fritt att, om de så ville, i sina strafflagar
1) Se vidare härom författarens uppsats: o Dödsstraffet i Schiveitz och
folkomröstningen derstädes den 18 Maj 1879 (Naumann: Tidskrift för
Lagstiftning in. m. 1879 (XVI:) 8. 464). — Pfenninger: Strafrecht der Schweitz.
Berlin. 1890 p. 724.
2) Så lydande: »La peine de mort est abolie. Sont réservées toutefois
les dispositions du code pénal militaire en temps de guerre. Les peines
corporelles sont abolies».
3) Så lydande: »Il ne pourra ètre prononcé de condamnation à mort
pour cause de délit politique. Les peines corporelles sont interditesn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
