Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Den stora dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Aboukir» läser Otto Weddiingen i tydliga
bokstäver på pansarkryssarens bog.
Då —
En väldig störtvåg kastas upp ur havet,
midskepps på »Aboukir» — torpeden har träffat.
En obeskrivlig känsla av stolthet griper Otto
Weddingen — av vild, allt uppslukande stolthet
— stolthet över att vara tysk, över att vara
undervattensofficer — över att hava träffat målet —
över allt — allt —.
Han vet på en prick fortsättningen av dramat:
Torpedens stift har vid beröringen med »Aboukirs»
skrov skjutits in i torpedens spets. Det har träffat
tändsatsen och 100 kilogram bomullskrut i
torpedens inre exploderar och frigör en energimängd
av omkring 1,000,000 hästkrafter på en sekund.
Explosionen framkallar först en remna i skrovet
och en bortslungning av väldiga vattenmassor från
detsamma.
Det är detta som just nu skett.
Men de väldiga vattenmassorna vända tillbaka
med rasande kraft, och denna oerhörda murbräcka,
vattnet, stöter sönder skrovet, vidgar remnan och
störtar, som ett ohyggligt skydrag in i fartyget
förstörande och uppslukande allt —.
Och se nu — nu kränger »Aboukir» åt sidan
— nu sker en ohygglig explosion — det är
ammunitionsförråden som antänts och sprängas. —
Det stora fartyget med nästan 1,000 mans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
