Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 159 —
sina dartar, ty det var intet ovanligt, att öfverfall skedde
å vägar och stigar.
Men deras farhågor voro denna gäng onödiga, ty de
förföljande voro inga fiender ntan tvärt om goda vänner.
De voro junker Holger Svanteson Grip och dennes väp-
nare, en hurtig yngling, hvilken bar namnet Torsten.
— Hej, vän GustafI ropade junker Holger och viftade
med ena handen, under det att hans häst fortfor att galop-
pera framåt fnysande och tuggande fradga.
Junker Gustaf släppte genast taget om dartens fäste
och höll in sin häst, på det att junker Holger Svantesson
skulle kunna hinna upp honom.
Snart redo de båda förnäma junkrarne sida vid sida
följda af de båda väpnarne, hvilka tycktes känna hvaran-
dra mycket väl och vara goda kamrater.
— Du rider till Stockholm? sade junker Holger Svante-
son, sedan han skakat hand med junker Gustaf Stensson.
Ja, och du?
_ Äfven jag. — Jag har gästat Mälsåker och vill nu
skynda till Stockholm för att söka vinna mina riddarspor-
rar vid. tornérspelet, som kung Erik utlyst.
— Min mening är densamma som din, sade junker
Gustaf Stensson.
— Du har varit vid Gripsholm?
— Ja!
— Den unge hertig Carl tycks bli en sträng herre.
- Sträng, men rättvis.
— Han brås på sin far den gamle kung Gösta, hvil-
ken, enligt hvad min far säger, var en mäkta sträng herre
i sina unga dar.
— Jag har hört sägas så äfven jag. Såg du honom
någon gång?
— Ja,- på prinsessan Katarinas bröllop.
— Yar du med der?
— Ja.
— Yar du äfven med till Vadstena?
— Nej, det slapp jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
