Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 1010 —
Då kom Lisen ned i trädgården.
Men hon hade icke i dag sin trädgårdskanna med sig
och stannade sorgsen framför sin lilla skyddsling.
Hon bar i handen en gul halmmatta, hvilken hon veck-
lade omkring och fastband vid trädet, så att blåsten icke
mer skulle träffa detsamma.
Der stod nu det lilla trädet åter i mörkret och det före-
kom detsamma liksom en gång förut, då det sofvit i jor-
den; men innan det kunde besinna sig, blef det trött, lu-
tade ned sitt lilla hufvud och somnade.
Trädet hade sofvit länge, men tiden föreföll detsamma
icke lång, ty det drömde om de vackra saker, som det un-
der den förflutna sommaren hade sett och hört, och en
gång tyckte det sig höra en röst, som ropade: Vaken upp,
vaken upp, våren har kommit åter!
Och det lilla körbärsträdet vaknade, och kände ett par
små händer, som ruskade och skakade detsamma. Och då
trädet åter kunde se, blef det varse solen liksom förut, ja, på
trädgårdsängarne blommade snöklockor och violblommor och
lilla Lisen hade blifvit större, samt hade nu, i stället för
de fritt hängande ljusa lockarne, vackra hårflätor, prydda
med blå band.
Nu började åter det glada lifvet.
Och då tulpanerna åter började blomma, hade det lilla
trädet vuxit om dem, och de måste nu i stället blicka upp
till detsamma. — Sålunda växte det och blef allt större och
kraftigare. —
Lisen var ett godt och fromt barn, som lefde till sina
föräldrars glädje.
Hennes fader lät ställa en bänk under körsbärsträdet,
och der brukade Lisen ofta sitta.
Nu var det åter vår och trädet befann sig så väl och
tänkte på, huru det skulle belöna sin lilla, kära vårdarinnas
möda.
En morgon, då det tidigt vaknade, såg det sina grenar,
prydda med hvita, undersköna blommor, och då Lisen kom
och fann sin älskling så vackert smyckad, slog hon ihop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
