- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
91

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Motorbränslen och smörjmedel av ingenjör Filip Eklund - Smörjoljor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Smörjoljor

De vid råoljedestillation erhållna smörjoljefraktionerna äro icke användbara
utan föregående raffinering. Genom raffineringen befrias oljan från icke
önskvärda ämnen, vilket förr uteslutande skedde genom behandling med
svavelsyra. Svavelsyran reagerade och bildade kemiska föreningar med de minst
beständiga beståndsdelarna i oljan. Denna behandling med svavelsyra
efterföljdes av en med blekjord, varigenom ljusa och tämligen goda oljor erhöllos.

Då det gäller att framställa högklassiga motoroljor har man mer och mer
övergått till fysikaliska raffineringsmetoder, de s. k. »Solvent Extraction
Pro-cesses». Dessa metoder grunda sig på att utnyttja beståndsdelarnas olika
löslighet i lösningsmedel.

Den först utarbetade processen var den s. k. Edeleanuprocessen, varvid
flytande svaveldioxid användes som lösningsmedel för de icke önskvärda
beståndsdelarna. En liknande metod utarbetades senare med furfurol som
lösningsmedel. Vid den s. k. Duo-Solprocessen användas två olika lösningsmedel,
nämligen propån och kresylsyra. I propanen löser sig de mest värdefulla
kolvätena, under det att kresylsyran i huvudsak upptar de icke önskvärda
beståndsdelarna. Oftast kompletteras raffineringsmetoderna med s. k.
de-v.axingprocesser, vid vilka oljans minst köldbeständiga delar avskiljas genom
utfrysning.

Smörjoljorna indelas i mineraloljor, feta oljor och s. k. kompounderade
oljor. Mineraloljorna äro de, som efter olika raffineringsmetoder erhållas ur
bergolja. Feta oljor åter äro sådana som erhållas ur växt- och djurriket, och de
äro kemiskt sett icke kolväten utan föreningar mellan glycerin och fettsyror.
Kompounderade kallas mineraloljor, försatta med större eller mindre mängder
feta oljor.

Med hänsyn till viskositet, raffineringsgrad och användningsområden
klassificeras smörjoljorna enligt följande:

]. Spindeloljor, viskositet vid 50° C = 5—17 est (1,4—2,5 E°) användas
huvudsakligen för smörjning av hastigtgående axlar och vid tillverkning av
konsistens- och kullagerfett. Vissa spindeloljor kunna tjäna som
utgångsmaterial vid framställning av transformatoroljor och medicinska, paraffin- och
vaselinoljor.

2. Tunna maskinoljor, viskositet vid 50° C = 17—38 est (2,5—5 Ec)
användas för smörjning av hastigt gående axlar med varvtal upp till 5 000 v. p. m.

3. Medeltjocka och tjocka maskinoljor, viskositet vid 50° C = 38—135 est
(5—18 E°) användas för smörjning av långsamt gående axlar och för lager
med höga lagertryck. Oljor av hög kvalitet inom denna grupp användas för

91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free